seau

det fanns en tid innan det här, jag var deprimerad.. jag orkade ingenting, allt kändes så meningslöst, tills du kom in i bilden, glömmer aldrig dom första dagarna vi började snacka.. jag hade ingen aning om att det skulle bli som det blev, men jag är riktigt jävla glad för det, du tog mig på fötter igen.. du har gjort mig lycklig den tiden som det varade.. det känns som jag inte har bevisat hur mycket jag älskar dig under dessa 2 månaderna, visst det har inte gått sååå lång tid, men det har känts så himla rätt =( jag vet inte om det gjorde det för dig, men det gjorde det iallafall för mig. det värsta är saknaden och smärtan.. jag somnade gråtandes igår kväll, jag vaknade 4 ggr inatt och jag började gråta direkt, jag vaknade upp idag på morgonen och började gråta direkt, tyck inte synd om mig.. det är inte det jag vill, det jag vill är att visa hur mycket du och alla andra betyder. För allt sjukt bra folk jag har träffat, haft så roligt med er också sinnes.. sitter och ler nu när jag skriver, alla våra ord "akej" "mmvet" "fan va rolig du é" "du e sååå rolig, men ändå sååå tråkig" och alla jävla promenader, haha överallt och ingenstans! och frågan är hur många filmer vi har sett, aldrig kollat på såhär mycket film under så kort tid, haha. nu kanske jag ler men jag lär väl lipa om 5 min igen ;( men jag älskar er, glöm aldrig <3  /sofia